Det knäpper, klickar och knastrar.
Jag låtsas att jag skriver på farfars gamla skrivmaskin.
En svensk maskin är det med märket Facit. Färgen är grön.
Minnena som kommer fram är varma och härliga.
Jag känner lukten av färgbandet, fingrar försiktigt på den metalliskt blanka spaken för radskiftning och vagnåterföring. Jag tror att jag skall ta fram den en dag, skriva en bok.
Känner att fingrarna kommer att flyga fram över tangenterna, på ett helt annat sätt än på mitt tangentbord i plast som hör till datorn. Gillar motståndet i varje tryck. Motståndet när man måste hjälpa en typstyrare tillbaka till sin plats. Jag känner att jag måste tänka över min situation. Hav tålamod, är mottot för framtiden.
