Oct 30, 2009
Kapitel 2 (Andreas T)
Det började faktiskt med en liten fånig sidohistoria (om än ack så viktig) som utspelade sig långt tidigare, en karg morgon på Plattan (min mest frekventa arbetsplats). Jag och en knarkare av den gamla skolan stod och huttrade i hörnet närmast teatern, mitt uppe i en kylslagen knarkdemo och inte bara Plattan utan även undertecknad gjorde sitt bästa för att repellera mänskligheten –... read more
Oct 29, 2009
de gröna vagnarna
jag släcker lampan du är redan spänd räknar neråt kniper ögon tiden tar slut och vi blundar trycker oss fram trevar oss in hakar ihop tills staken är i mig och vi stöter åtråns ånga varm din hand mot min panna brinner jag blundar du pumpar hjulet är du och jag är rälsen du tror hela tiden att det är du som styr fast det är mig du följer jag låter dig tro efteråt frågar du hur det... read more
Oct 28, 2009
Det blev liksom som det blev
Hon var speciell. Bröt ben och armar och allt sånt där stup i kvarten. Det var väl någon typ av sjukdom, men det där tänkte han inte så mycket på. Alla är ju olika tänkte han. Vissa lyssnar på 50 cent, andra bryter handleden då och då, alla har vi våra svagheter liksom. Och hennes råkade vara benstrukturen. Visst, det kunde bli lite tjatigt. Men hon var ju fin och rar och gjorde aldrig en... read more
Oct 28, 2009
Diktsvit, Hans Händer
#1: händer hans händer hans händer det händer att hans händer återvänder #2: mitt i natten och det stockar sig i halsen han är i mig det vet jag kan känna hans tyngd över jag är säker på att det är han jag glömmer aldrig aldrig nånsin glömmer jag #3: jag letar fortfarande efter dem på tunnelbanan i bussen på krogen men vill aldrig finna den rätta färgen ärret mellan tummen och... read more
Oct 27, 2009
Någon sorts ensamhet
För några dagar sedan skulle jag åka till en kompis i en annan stad. Eftersom jag skulle bli hämtad senare på kvällen valde jag att resa med buss i stället för bil. Det var första gången jag åkte med den här bussen så jag var min vana trogen ute i god tid. Så när jag stod där på perrongen en kvart för tidigt kom en före detta arbetskamrat som skulle åka med samma buss. Det var sex år... read more
